Regeringen vill bredda Sveriges civila stöd till Ukraina till att även omfatta äldreomsorg. Samtidigt vittnar personal, anhöriga och tillsynsmyndigheter om stora problem inom den svenska äldreomsorgen – med personalbrist, låg kontinuitet och bristande kvalitet.
Under våren meddelade regeringen att Socialstyrelsen fått i uppdrag att utreda hur Sverige kan stödja äldreomsorgen i Ukraina. Uppdraget innebär en förstudie som ska kartlägga behov, förutsättningar och möjliga framtida insatser. Satsningen är en del av Sveriges långsiktiga civila stöd till Ukraina.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje har beskrivit initiativet som ett sätt att stärka Ukrainas sociala skyddssystem i ett land som hårt drabbats av kriget.
Kritik mot prioriteringar
Satsningen väcker dock frågor om prioriteringar. Samtidigt som Sverige utreder hur man kan bidra till äldreomsorg i ett annat land, riktas återkommande kritik mot den egna äldreomsorgen.
Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har under flera år pekat på:
- bristande bemanning
- låg kontinuitet, där äldre möter många olika omsorgspersoner
- stressad personal och begränsad tid för omsorg
- svårigheter att upprätthålla kvalitet och trygghet
Även under pandemin blev bristerna tydliga, då äldreomsorgen beskrevs som särskilt sårbar.
”Vi klarar inte vårt eget uppdrag”
Fackliga organisationer och forskare har länge varnat för att äldreomsorgen i Sverige befinner sig i ett ansträngt läge, där kommuner har svårt att uppfylla lagens krav på god omsorg.
– Många verksamheter går redan på knäna. Det är svårt att förstå hur staten kan tala om att exportera kunskap när vi inte klarar vårt eget uppdrag fullt ut, har företrädare för äldreomsorgens personal tidigare sagt i debatten.
Kritiker menar att risken är att symbolpolitik tar över, där internationella satsningar får större uppmärksamhet än långsiktiga förbättringar på hemmaplan.
Regeringens svar: olika budgetar
Regeringen har å sin sida betonat att det civila stödet till Ukraina finansieras via bistånds- och samarbetsmedel, och att detta inte direkt tas från kommunernas äldreomsorgsbudgetar. Samtidigt är det staten som sätter ramarna för både bistånd och välfärd, vilket gör frågan om prioriteringar politisk snarare än teknisk.
En bredare fråga om ansvar
Frågan som nu väcks handlar inte enbart om Ukraina, utan om statens ansvar gentemot sina egna medborgare. I ett läge där Sveriges äldreomsorg återkommande kritiseras för bristande kvalitet, är det rimligt att fråga sig om fokus bör ligga på att först säkra en värdig omsorg för äldre i Sverige.
Satsningen på en förstudie om äldreomsorg i Ukraina är ännu i ett tidigt skede. Socialstyrelsen ska redovisa sitt uppdrag senare i år. Men redan nu har beslutet satt fingret på en känslig fråga:
Hur långt sträcker sig Sveriges ansvar utåt – när problemen på hemmaplan fortfarande är olösta?
Källa: TV4, Corren, SVT