Frågan om Sverige ska införa euron som valuta har återigen seglat upp på politisk arena. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) meddelade under en riksdagsdebatt att Moderaterna, om partiet fortsätter att sitta i regeringsställning efter höstens val, vill tillsätta en statlig utredning om ett möjligt svenskt eurointräde.
Sverige röstade nej till euron i den folkomröstning som hölls 2003, och sedan dess har frågan i stort sett varit vilande i svensk politik. Men nu menar finansministern att förändrade omvärldsförhållanden – så som geopolitisk osäkerhet och ekonomisk integration inom EU – motiverar en ny analys av för‑ och nackdelar med ett medlemskap i eurozonen.
”Det är mycket som har hänt sedan 2003, och därför vill jag att vi gör en djupgående genomgång av vad ett eventuellt inträde skulle innebära för Sverige, särskilt med tanke på det säkerhetspolitiska läget i Europa” säger Svantesson enligt rapporter från riksdagsdebatten.
Olika partier – delade meningar
Debatten om euron är långt ifrån enig.
Liberalerna har länge varit förespråkare för en euroutredning och välkomnar Moderaternas öppning i frågan. Centerpartiet har också uttryckt att en utredning bör starta – och gärna redan innan valet – genom ett initiativ i riksdagens utskott.
Samtidigt är flera partier tydligt emot en sådan utredning. Sverigedemokraterna (SD) har uttalat ett ”blankt nej” till att byta valuta och vill att Sverige behåller kronan, där partiet ser valuta‑suveränitet som en viktig del av nationell självständighet. Även Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Kristdemokraterna motsätter sig ett skifte till euron, enligt debatten i riksdagen.
Folkligt stöd och nästa steg
Opinionen för euron i Sverige har varit svag historiskt – men vissa undersökningar pekar på att det finns ett visst stöd för en ny analys, även om en majoritet fortfarande är skeptisk.
Moderaternas partistämma i oktober 2025 beslutade formellt att partiet vill utreda ett eurointräde, och att en framtida utredning bör omfatta både ekonomiska och säkerhetspolitiska konsekvenser.
Om Moderaterna får fortsatt regeringsmandat efter valåret 2026 är planen att utredningen ska startas under nästa mandatperiod, men processen ligger flera år fram i tiden – och skulle i så fall också kunna förutsätta omfattande politiska förhandlingar och en framtida folkomröstning innan ett eventuellt inträde i eurozonen.
Källa: Svt, Omni, SvD, Vaken, TN