Iran befinner sig i en djup inrikeskris efter att omfattande protester mot regeringen har pågått sedan 28 december 2025, i vad som beskrivs som en av de allvarligaste vågorna av folkligt missnöje sedan 1979 års islamiska revolution. Protesterna började som reaktion på en kollaps i valutans värde och svår ekonomisk situation, och har snabbt spridit sig över hela landet i alla Irans 31 provinser.
Enligt iraniska tjänstemän har ungefär 2 000 personer dödats under de senaste veckorna av protester och våldsamma sammandrabbningar mellan demonstranter och säkerhetsstyrkor. Regeringen hävdar att våldsamheter delvis orsakas av “terrorister” som infiltrerat protesterna.
Människorättsgrupper och aktivister rapporterar dock betydande variationer i dödstalen. Den USA‑baserade Human Rights Activists News Agency (HRANA) har bekräftat mer än 500 döda, medan vissa utländska uppgifter pekar på uppåt 6 000 eller ännu fler, även om verkliga siffror är mycket svåra att verifiera.
Regeringens hårda svar och informationsblockad
Iranska myndigheter har mött protesterna med kraftiga repressiva åtgärder, inklusive användning av skarp ammunition, tårgas och massarresteringar. Över 10 600 personer har gripits enligt aktivistuppgifter, och rapporter om hemliga rättegångar och dödsdomar mot demonstranter har skapats stora internationella farhågor.
Samtidigt har regeringen infört en nära nog total internet‑ och kommunikationsblockad, vilket kraftigt begränsar möjligheten att få verifierad information om händelserna på marken.
Internationella reaktioner och sanktioner
Den internationella reaktionen har varit kraftfull. Europeiska unionen säger att den snart kommer föreslå ytterligare sanktioner mot iranska tjänstemän för deras ansvar i den brutala repressionen, och har redan tidigare riktat straffåtgärder mot Irans elitstyrkor.
USA har också reagerat kraftigt på situationen: presidenten har hotat med militärt ingripande om våldet fortsätter, och meddelade en 25 % tull på handel med länder som fortsatt handelsrelationer med Iran. Trots detta säger teheranska företrädare att kommunikationskanalerna med USA förblir öppna för dialog.
Säkerhetsläge och utrikesdepartement svarar
Situationens allvar har fått Sveriges utrikesdepartement att skärpa sin reseavrådan för Iran, och uppmana alla svenska medborgare att omedelbart lämna landet med anledning av det kraftigt försämrade säkerhetsläget.
Orsaker till protesterna
Protestvågen har sina rötter i flera faktorer:
- Ekonomisk kris: Valutan har sjunkit kraftigt, arbetslösheten är hög och många iranier lever under knappa ekonomiska förhållanden. Den ekonomiska krisen har förstärkts av internationella sanktioner och dålig förvaltning.
- Missnöje med regimen: Många iranier upplever att regeringen prioriterar militär och säkerhetsstyrkor framför investeringar i utbildning, sjukvård och socialt stöd.
- Ungdomsprotester och sociala medier: Unga människor i Iran, som utgör en stor del av befolkningen, använder digitala nätverk för att mobilisera protester, vilket har ökat spänningarna mellan befolkningen och staten.
Irans naturresurser: potential för ekonomisk återhämtning
Iran sitter på enorma naturresurser som skulle kunna ge landet ett betydande ekonomiskt uppsving:
- Oljefält och gasreserver: Iran har några av världens största naturgasreserver och betydande oljereserver, vilket ger stor exportpotential.
- Mineraler och sällsynta jordartsmetaller: Landet har omfattande fyndigheter av järnmalm, koppar, kobolt och andra värdefulla mineraler.
- Arbetskraft och utbildning: Iran har en relativt välutbildad befolkning, särskilt inom teknik och vetenskap, vilket kan underlätta industrialisering och innovation.
Experter menar att en omfördelning av resurser från militär och elitstyrkor till ekonomisk utveckling skulle kunna höja levnadsstandarden, minska fattigdom och minska sociala spänningar.
Källa: TheGuardian, Reuters, ApNews, Omni,