En svensk medborgare har lämnat in ett formellt klagomål till EU-kommissionen om vad som beskrivs som hemlig massövervakning utförd av svensk polis med hjälp av det amerikanska analysverktyget Palantir. Enligt anmälan ska övervakningen ha pågått i upp till fem års tid med misstanke om otillräckligt rättsligt stöd och i strid med EU-rätten.
EU-kommissionen bekräftar i ett skriftligt svar daterat den 23 december 2025 att klagomålet har registrerats och tilldelats ett officiellt ärendenummer. Ärendet kommer nu att granskas av kommissionen med utgångspunkt i tillämplig EU-lagstiftning, bland annat regler om dataskydd, rättssäkerhet och medlemsstaternas skyldigheter enligt fördragen.
EU-kommissionen utreder – men inget snabbt besked väntas
I sitt svar klargör kommissionen att den själv avgör om klagomålet ska leda till ett formellt överträdelseförfarande mot Sverige. En sådan process kan i förlängningen innebära att frågan prövas i EU-domstolen, men det är långt ifrån garanterat och kan ta flera år.
Kommissionen understryker också att ett klagomål på EU-nivå inte nödvändigtvis leder till upprättelse i det enskilda fallet. För den som vill hävda sina personliga rättigheter eller begära skadestånd hänvisas i första hand till nationella domstolar och rättsmedel.
Frågan om insyn och transparens i fokus
Kärnan i anmälan rör polisens användning av avancerade analys- och underrättelsesystem, i detta fall Palantir, och huruvida sådan teknik har använts på ett sätt som är förenligt med EU:s grundläggande rättigheter och dataskyddsregler. Kritiker menar att bristen på insyn kring hur systemen används riskerar att underminera rättssäkerheten och medborgarnas förtroende.
EU-kommissionen påpekar att den vid behov kan begära in synpunkter från svenska myndigheter, och att klagandens identitet som huvudregel behandlas konfidentiellt. Endast om samtycke ges, eller om det bedöms absolut nödvändigt, kan identiteten komma att lämnas ut till berörda nationella myndigheter.
Ett principiellt ärende för hela EU
Även om kommissionen i slutändan skulle välja att inte gå vidare med ett formellt överträdelseförfarande, kan ärendet få betydelse. Det rör frågor som berör hela EU: hur långt medlemsstater får gå i sin användning av kraftfull övervakningsteknik, och var gränsen går mellan brottsbekämpning och skyddet för individens grundläggande fri- och rättigheter.
EU-kommissionens preliminära bedömning väntas inom de kommande månaderna. Därefter avgörs om ärendet avskrivs – eller om det blir nästa steg i en större rättslig prövning av statlig massövervakning inom EU.
Källa: Mailsvar 23 December 2025