Regeringens nya reform som ska ge socialtjänsten utökade befogenheter har väckt en våg av kritik från rättsexperter, människorättsorganisationer – och från Justitieombudsmannen (JO) själv. Samtidigt som lagstiftaren vill stärka socialtjänstens verktyg för att skydda utsatta, pekar JOs årsrapporter på att myndigheten upprepade gånger agerar i strid med lag och rättssäkerhet.
Lagstiftning vs verklighet
Reformen innebär att socialtjänsten får större möjligheter att ingripa i människors privatliv, exempelvis genom böter för dem som tackar nej till erbjuden hjälp – en så kallad ”mellantvångslag” som redan kritiserats för att undergräva förtroendet för myndigheten. Organisationer som Rädda Barnen menar att dessa tvångsverktyg riskerar att skapa misstro hos dem som behöver hjälp som mest.
Men paradoxen är tydlig: samtidigt som lagstiftaren utökar socialtjänstens makt, visar JO‑granskningar att socialtjänsten ofta brister i sitt grunduppdrag.
JO: Upprepade fel och lagbrott
Justitieombudsmannen har under det senaste året kritiserat socialtjänster i flera kommuner för allvarliga fel i handläggning och lagtolkning. I Svedala fastslogs det att en kommunal socialnämnd och ett SiS‑hem höll ett barn olagligt inspärrat i en säkerhetsavdelning i 13 dagar efter att rättsliga grunder för omhändertagandet upphört – ett lagbrott enligt JO.
I Örebro kritiserades socialtjänsten för att medvetet fördröja information till en ungdom och dennes föräldrar – något som JO menar strider mot grundläggande administrativa regler och rätt till insyn.
Och i Säffle drog socialtjänsten in stödinsatser till en klient som kritiserat myndigheten på sociala medier och krävde att hon skulle upphöra med sina kommentarer för att få hjälpen tillbaka – vilket JO slog fast var ett klart brott mot yttrandefrihetsgrundlagen.
JO:s egen rapport understryker att många myndigheter, framförallt socialtjänster, fortsätter att avvika från grundläggande förvaltningslagar, inklusive frågor om handläggningstid, rättssäkerhet och laglighetsgrunder för ingripanden.
Förtroendet urholkas – men makten växer
Kritiker menar att kombinationen av ökade befogenheter och upprepade kritiska JO‑uttalanden riskerar att urholka det redan svaga förtroendet hos vissa grupper i samhället. Att ge socialtjänsten mer makt utan att samtidigt säkerställa ansvar och rättssäkerhet är som att ge nycklar till ett hus där låsen redan är trasiga.
I praktiken innebär det att socialtjänsten i dag har större lagrum för ingripanden, men färre garantier för att beslut fattas juridiskt korrekt. I flera fall har socialnämnder inte bara brutit mot lagar – de har också verkat sätta egna praxisregler framför rättssäkerhetsprinciper, enligt JO.
Exemplet som skakar förtroendet
Senast i dagarna publicerade P1‑programmet Kaliber en granskning av ärendet med åttaåriga Elsa, som tvångsomhändertogs och hålls isolerad från sina föräldrar med strikta kontaktförbud – trots att domstol slagit ner misstankarna som ledde till ingripandet. Kritiker menar att socialtjänstens agerande här inte bara är oproportionerligt – det är också ett exempel på beslutsmaktsutrymme som reformen ytterligare förstärker.
Socialministern svarar
Socialminister Maria Ek försvarar reformen med att socialtjänsten behöver bättre verktyg för att skydda utsatta, samtidigt som hon säger att myndigheterna lagskyldighet kommer att följas. Men för många som redan upplevt brister i rättssäkerhet klingar orden ihåligt: Mer makt utan tydligare ansvar är inte skydd – det är ett maktlyft.
Källa: SVT, JO, SKR, Rädda Barnen
fredag, januari 16, 2026