Varje dag fattas tusentals beslut inom myndigheter, kommuner och statliga verksamheter. Beslut som påverkar människors liv, rättigheter och skyldigheter. Det kan handla om socialtjänstens utredningar, skolans åtgärdsprogram, beslut om vård, bidrag, tillsyn eller tvångsåtgärder. En gemensam nämnare förenar dem alla: de finansieras av oss som medborgare.
Ändå är det långt ifrån självklart att allmänheten har insyn i hur denna makt utövas.
Offentlig verksamhet – våra pengar
Till skillnad från privata företag skapar inte myndigheter egna intäkter. De pengar som används till löner, lokaler, utredningar och beslut kommer från skatter och avgifter. Det betyder att varje handläggare, varje utredning och varje myndighetsbeslut ytterst bekostas av allmänheten.
Detta är grunden för det demokratiska kontraktet: medborgarna finansierar verksamheten, och i gengäld ska makten utövas öppet, rättssäkert och under insyn.
Offentlighetsprincipen – en svensk hörnsten
Sverige har en av världens äldsta lagar om öppenhet. Offentlighetsprincipen, som är grundlagsskyddad, ger var och en rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter. Syftet är enkelt men avgörande: att medborgarna ska kunna granska hur makt utövas i deras namn.
För att detta ska fungera krävs att:
- beslut dokumenteras
- utredningar förs korrekt
- handlingar registreras
- motiveringar finns nedtecknade
Utan dokumentation finns det ingen verklig insyn.
När insynen brister i praktiken
Trots tydliga lagkrav visar återkommande granskningar från Justitieombudsmannen (JO) att verkligheten ofta ser annorlunda ut. Myndigheter kritiseras regelbundet för:
- bristfällig dokumentation
- långa och omotiverade handläggningstider
- beslut utan tillräckligt lagstöd
- åtgärder som inte går att följa i efterhand
När dokument saknas eller beslut inte går att förstå i efterhand blir det omöjligt för både den enskilde och allmänheten att granska vad som faktiskt hänt.
Varför insyn är en rättssäkerhetsfråga
Insyn handlar inte om misstänkliggörande. Den handlar om skydd – både för medborgaren och för tjänstemannen. När beslut är tydligt motiverade och korrekt dokumenterade minskar risken för godtycke, missförstånd och maktmissbruk.
För den som befinner sig i en utsatt situation – exempelvis i kontakt med socialtjänsten – kan bristande insyn få mycket konkreta konsekvenser. Om beslut inte går att följa, förstå eller överklaga urholkas rättssäkerheten.
Vem äger informationen?
En central fråga är: Vem äger informationen som skapas inom offentlig verksamhet?
Eftersom verksamheten finansieras av allmänna medel är det rimligt att se handlingar, beslut och utredningar som medborgarnas gemensamma angelägenhet – med nödvändiga undantag för sekretess som skyddar enskilda.
När sekretess används slentrianmässigt eller när handlingar inte dokumenteras alls riskerar balansen att tippa från skydd till slutenhet.
Fakta: Dina rättigheter till insyn
– Offentlighetsprincipen ger alla rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter.
– Rätten gäller oavsett om du är direkt berörd av ett ärende eller inte.
– Myndigheter är skyldiga att registrera handlingar och lämna ut dem skyndsamt.
– Beslut ska enligt lag vara dokumenterade och motiverade.
– Sekretess får bara användas när det finns lagstöd, inte av bekvämlighet.
En fråga om förtroende
Demokrati bygger inte bara på val, utan på förtroende i vardagen. Förtroende uppstår när människor kan se hur beslut fattas, på vilka grunder och av vem. När insynen minskar växer istället misstänksamhet, frustration och upplevelsen av maktlöshet.
Det är därför offentlighet inte är en formalitet – utan en grundläggande del av ett fungerande samhälle.
En rimlig fråga att ställa
Om makt utövas i vårt namn, med våra pengar och med långtgående konsekvenser för människors liv, är det rimligt att ställa en enkel fråga:
Hur mycket insyn är egentligen för mycket?
I en demokrati är svaret oftast detsamma: så mycket som möjligt – så länge rättssäkerheten stärks och förtroendet bevaras.
Källor och rättslig grund
– Tryckfrihetsförordningen (1949:105) – 2 kap., offentlighetsprincipen
– Regeringsformen (1974:152) – 1 kap. 1 §, 2 kap. grundläggande fri- och rättigheter
– Förvaltningslagen (2017:900) – krav på dokumentation, motivering och skyndsam handläggning
– Justitieombudsmannens beslut (JO) – offentliga tillsynsbeslut om myndigheters handläggning
– Offentligt tillgänglig information från riksdagen.se, lagen.nu och jo.se