Skattepengar går till “artikelfabrik” – mediestöd belönar kvantitet framför samhällsnytta
Många svenska medier får stora summor i mediestöd, men kritiker menar att pengarna ofta används till att producera mängder av artiklar utan verklig samhällspåverkan. Systemet, som ska säkerställa mångfald i medielandskapet, kan enligt experter skapa fel incitament.
Kvantitet belönas framför kvalitet
Mediestödet för 2025 delades ut till 166 medier, som tillsammans får cirka 829 miljoner kronor. Stödet beräknas bland annat utifrån antal publicerade artiklar, upplaga och geografisk spridning. Det innebär att ju fler artiklar ett medium producerar, desto större blir bidraget – oavsett om innehållet har samhällsrelevans.
Det finns ett tydligt ekonomiskt incitament att producera så många artiklar som möjligt inom regelverket, säger en medieanalytiker. – Det är skattepengar som i många fall går till “ingenting” ur ett granskande perspektiv.
Stora belopp till små och nischade medier
Bland de största stödmottagarna 2025 återfinns etablerade tidningar som Göteborgs-Posten (ca 30,5 miljoner kronor), Svenska Dagbladet (ca 26,7 miljoner kronor) och Sydsvenskan (ca 23,3 miljoner kronor). Men även mindre och nischade medier får betydande belopp, till exempel Världen Idag (ca 8,5 miljoner kronor) och Nyheter Järva (ca 1,03 miljoner kronor).
Faktum är att systemet ibland premierar volymproduktion över journalistisk betydelse, vilket skapar frustration bland mediekritiker och vissa prenumeranter.
Kritik mot systemet
Kritiker menar att stödet borde kopplas mer till granskande journalistik och samhällspåverkan än publiceringsvolym. I dag får vissa mindre medier stora summor i bidrag utan att nödvändigtvis bevaka de frågor som påverkar människor mest.
– Vi behöver incitament som belönar kvalitet framför kvantitet, säger en medieforskare. – Annars riskerar vi att skattepengar används på sätt som inte stärker demokratin.
Källa: Mediemyndigheten, Dagens Opinion och TT Nyheter